Frågor och svar

Innan ansökningen öppnar får du ett lösenordsbrev hemskickat till dig. Följ instruktionerna i brevet för att logga in första gången. 

Du hittar mer information på sidan Söka till gymnasiet.

Om du har fått ett lösenordsbrev, men ännu inte loggat in, kan du fråga din studie- och yrkesvägledare vad du har för lösenord. Om du inte har något lösenord sedan tidigare, kontakta oss. Obs! Tänk på att du alltid måste ange ditt personnummer eller TF-nr när du kontaktar oss, för att vi ska kunna hitta din ansökan i systemet.

Ansökan till gymnasiet ska alltid göras via hemkommunen. Om du går i skola i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun men är folkbokförd på annan ort, ska du vända dig till antagningskansliet i din hemkommun för att få inloggningsuppgifter. Tänk på att även skicka kopia på hösttermins- och slutbetyg till antagningskansliet i din hemkommun.

Om du är folkbokförd i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun och går i skola på annan ort, ska du kontakta oss för att få inloggningsuppgifter till ansökningswebben. Vi vill också att du skickar kopia på hösttermins- och slutbetyg till oss. Ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på din skola för mer information.

Gå till ansökningswebben och klicka på "Logga in" och sedan på "Glömt lösenord" så får du ett meddelande till din e-post.

Om du inte får något meddelande, och du kontrollerat att det inte hamnat i skräpkorgen, kontakta din studie- och yrkesvägledare.

För att göra en ansökan loggar du in på ansökningswebben. Du letar fram den utbildning du vill söka till och klickar på Visa mer och sedan på Lägg till. Då hamnar utbildningen du valt under  Mitt gymnasieval. Du kan lägga till, flytta och ta bort utbildningar under hela ansökningsperioden.

Innan ansökningsperioden stänger i februari respektive maj måste du kontrollera noga att valen ligger i den ordning du helst vill komma in på. Den utbildning du helst vill gå ska stå överst i din ansökan (valnummer 1). Den utbildning du näst helst vill gå ska stå näst överst i din ansökan (valnummer 2) och så vidare. Du kan bara komma in på ett av dina val. Alla val som ligger under det val som du blir antagen till stryks från din ansökan. Därför är det viktigt att du lägger de utbildningar du helst vill gå högst upp i din ansökan! Tänk på att ha många val i din ansökan och att du är behörig till dina val.

Läs mer om hur du gör din ansökan här: Så här söker du | Gymnasieantagningen

Du får göra max 30 val. Det är viktigt att välja flera alternativ för att öka chansen att komma in på en utbildning. En bra tumregel är att det sista valet du har i din ansökan ska vara ett säkerhetsval där du har goda marginaler att komma in. Ta hjälp av den senaste preliminära antagningsstatistiken och räkna med att den höjs till den slutliga antagningen eftersom de flesta elever höjer sig på vårterminen i årskurs 9. Här kommer du till antagningsstatistiken.

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Vid slutantagningen blir du antagen till val nummer 1 i din ansökan. Val nummer 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande.

I mitten av april kan du som gjort en ansökan till gymnasiet ta del av den preliminära antagningsstatistiken och då jämföra dina betyg med de preliminära antagningsgränserna. Därefter öppnar omvalsperioden.

Under omvalsperioden kan du lägga till val, ta bort val eller ändra i rangordningen av dina val. Du kan med andra ord göra en helt ny ansökan om du vill. Det viktiga är att du gör din ansökan senast sista dag för omval. Detta datum brukar vara i mitten av maj. Gör du ändringar under omvalsperioden hamnar du inte i sämre läge jämfört med de som sökt i första ansökningsperioden.

Tänk på att göra tillräckligt många val. Om du inte har valt så många alternativ, kan det vara bra att lägga till fler för att vara säker på att få en plats.

Tänk också på att bara för att du har tillräckliga poäng vid den preliminära antagningen till program du har sökt så betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga poäng för antagning vid slutantagningen. Antagningsgränserna vid slutantagningen höjs ofta från den preliminära antagningen.

Gör du inga ändringar i din ansökan under omvalsperioden så är det den ansökan du gjort i första ansökningsperioden som gäller.

Vilka ingår inte i den preliminära antagningen?

Elever som söker till utbildningar med särskilt antagningsförfarande ingår inte i den preliminära antagningen:

• Introduktionsprogram som utformas för enskild elev
• Sökande med utländska betyg
• Sökande med särskilda omständigheter (så kallad Fri kvot)
• Vissa International Baccalaureate, IB
• Anpassad gymnasieskola.

Du kommer att få information gällande provet strax efter att ansökningsperioden har stängt.

Information om kallelse som skolan lagt in hittar du under Mina meddelanden i inloggat läge på ansökningswebben. Meddelandet skickas även till din registrerade e-postadress.

Om du saknar kallelse eller har frågor gällande färdighetsprovet vänder du dig i första hand direkt till sökt skola.

Du kan även mejla din fråga till oss på gymnasieantagningen@storsthlm.se

Du får söka till gymnasiet till och med det år du fyller 19 år under förutsättning att du inte redan har fått examens- eller studiebevis från gymnasiet.

Om du är asylsökande gäller att du inte ska ha fyllt 18 år vid terminsstart.

Om du inte bor i Sverige när du söker till gymnasiet, så är det olika omständigheter som avgör dina möjligheter att bli antagen till en utbildning. Den svenska folkbokföringen är av stor vikt vid ansökan till gymnasiet.

Läs här om vad som gäller för dig som inte är folkbokförd i Sverige.

Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan mejla till oss på Gymnasieantagningen inför ansökningsperioden för att få ett lösenord. Skriv namn, personnummer och en e-postadress som du ska ha under hela ansökningsperioden, när du kontaktar oss.

Om du behöver vägledning i ditt gymnasieval kontaktar du det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) i den kommun där du är folkbokförd. Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Vill du söka till år 2 eller 3 vänder du dig till aktuell gymnasieskola direkt.

Inom Storsthlm:

Om du bor i Stockholms län eller Håbo kan du fritt söka nationella program på kommunala gymnasieskolor inom dessa områden, tack vare ett samverkansavtal.

Du har alltså samma chans att komma in på en skola i Stockholms innerstad om du bor till exempel i Sollentuna som om du bor i Stockholms innerstad. Det här gäller alla nationella program. För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det möjligt att på lika villkor söka, bli mottagen och antagen till alla nationella program i hela detta samverkansområde.

Anpassade gymnasieskolans program ingår inte i samverkansavtalet.

Ett antal kommuner i Stockholms län har tecknat samverkansavtal om Programinriktat val och vissa Yrkesintroduktionsprogram vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner.

Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats. Undantag för detta är:

• Fristående gymnasieskola tar in sökanden på samma villkor oavsett i vilken kommun de är folkbokförda.
• Riksrekryterande utbildningar utbildningar är utbildningar som Skolverket bedömts ska kunna sökas i hela landet och sökande antas på samma villkor.
• Om det finns särskilda sociala eller medicinska skäl för förstahandsmottagande. Kontakta din studievägledare om du vill hävda sådana skäl.

Utanför Storsthlm:

Huvudregeln är att du som sökande till en kommun där din hemkommun inte har samverkan blir förstahandsmottagen om det nationella programmet eller den nationella inriktningen inte finns i din hemkommun eller i samverkan med din hemkommun.

Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats. Undantag för detta är:

• Fristående gymnasieskola tar in sökanden på samma villkor oavsett i vilken kommun de är folkbokförda.
• Riksrekryterande utbildningar utbildningar är utbildningar som Skolverket bedömts ska kunna sökas i hela landet och sökande antas på samma villkor.
• Om det finns särskilda sociala eller medicinska skäl för förstahandsmottagande. Kontakta din studievägledare om du vill hävda sådana skäl.

Samverkansavtal för nationella program och introduktionsprogram.

Av 29 kap. 12 § skollagen framgår att den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder. Enkelt uttryckt är det du själv som bestämmer vilket program och skola du ska söka.

Under hösten har inte alla gymnasieskolor ännu publicerat sina utbildningar i Indra och då syns de heller inte på ansökningswebben. Observera också att utbildningsutbudet kan komma att justeras under november-december men ska vara fullständigt uppdaterat i god tid till elevinloggningen öppnar i januari.

Om du efter att ansökan har stängt i maj inte har gjort något gymnasieval, måste du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att göra en sen ansökan. 

Eftersom ansökan då blir sen, kan du bara antas om det blir lediga platser. Du hamnar sist i kön även om du har högre meritvärde än sökande som gjort sin ansökan i tid.  

Efter att ansökan har stängt i maj är möjligheterna att ändra i ansökan mycket begränsade. Kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för information.  

Du behöver varken bekräfta, öppna eller stänga din ansökan eller skicka in den till Gymnasieantagningen. Din ansökan sparas hela tiden automatiskt i Indra. Men du kan om du vill använda funktionen "Stäng ansökan för ändringar" efter att du är klar med din ansökan. Du kan stänga och öppna ansökan under hela perioden som ansökningswebben är öppen. Det är en trygghet för dig att veta att när du stänger ansökan så är du klar med din ansökan. Du kan stänga och öppna din ansökan så ofta du vill och funktionen är bara till för dig. 

Då du inte har betyg i moderna språk enligt svensk läroplan, kan inte vårt datorsystem läsa av att du har läst moderna språk. Därför kan du endast lägga in önskemål om språk som skolan erbjuder från Nivå: Nybörjare. Inför skolstart får du ha en dialog med den skola där du ska börja om vilket språk du kan läsa på gymnasiet.

Ditt slutgiltiga antagningsbesked kan du se i början av juli när du loggar in på ansökningswebben.

• Om du har kommit in på ditt förstahandsval, alltså det program du har som nummer ett i ansökan, kan du svara "ja" och bekräfta att du vill ha platsen. Men om du inte svarar alls, kommer du ändå att få behålla platsen. Eftersom du har blivit antagen till ditt förstahandsval, har de andra programmen du sökte som alternativ tagits bort, så du kan inte längre komma in på dem.

• Om du står som reserv och inte svarar alls på ditt antagningsbesked tolkar antagningssystemet det som att du fortfarande vill vara reserv till dina val högre upp i ansökan. Då kan du bli antagen till något av dina val högre upp i ansökan vid reservantagningarna (om det blir lediga platser). Detta innebär då att ditt tidigare antagna val blir struket. Du får alltså inte välja mellan det tidigare antagna valet och det nya antagna valet.
  
  
• Vill du inte stå kvar som reserv på något av de val som är ovanför det valet som du kommit in på? Då måste du svara på ditt antagningsbesked att du inte vill stå kvar som reserv dina val högre upp i ansökan.

Om flera har samma meritvärde vid urvalet till ett visst program händer det ibland att inte alla med samma meritvärde kan antas. Då tillämpas en rangordning utifrån vissa specifika kriterier. När meritvärdet är samma så tillämpas valrang, den som har högre valrang antas före den som har lägre. Har elever även samma valrang så går det till nästa steg, slump.  Skolorna kan innan dessa två steg välja att lägga in en antagningsformel på vald studieväg. Om skolorna väljer att lägga in en antagningsformel har de dessa två antagningsformler att välja mellan:

• Ma+Bi+Fy+Ke och därefter valrang och slump
• En+Sv/Sva+Ge+Hi+Re+Sh och därefter valrang och slump

Nej, du kan bara bli antagen till en utbildning. Den högst prioriterade utbildningen som du har tillräckligt meritvärde för blir du antagen till. De utbildningar som ligger under denna i ansökan försvinner därmed från din ansökan. Om du är antagen till lägre rangordnad utbildning i din ansökan och inte vill stå kvar som reserv till högre val måste du tacka nej till att stå kvar som reserv under Mitt gymnasieval.

I augusti görs två reservantagningar till gymnasiet. Under reservantagningen arbetar Gymnasieantagningen med att fylla skolornas lediga platser med sökande som står i kö. Om du är reserv har du också fått ett reservnummer.

Om du tas in på en reservplats förlorar du den plats som du tidigare var antagen på och det är därför viktigt att du inte glömmer att avstå reservplatser som du inte längre är intresserad av. Detta gäller under hela reservantagningen.

Du måste själv ha koll på dina reservplatser och se om du får förändrad reservplats genom att logga in på ansökningswebben. Du kan flyttas både upp och ner i reservkön beroende på om Gymnasieantagningen får in felaktigheter som måste rättas.

Från mitten av augusti tar skolorna själva över den fortsatta reservantagningen, då ska du kontakta dem direkt för att höra hur du ligger till på reservlistan eller om du vill ställa dig i kö till en utbildning hos dem. När skolorna tar över reservantagningen får de en lista på de reserver som finns. Skolorna ska följa turordningen på listan. Tänk på att det är viktigt att skolan har kontaktuppgifter till dig. Om du inte har angett mobilnummer på ansökningssidan behöver du meddela skolan hur de kan kontakta dig eller ange mobilnumret i dina kontaktuppgifter på ansökningswebben.

Reservplaceringen visas under Mitt gymnasieval. Om du står som reserv framgår det på ansökansraden vilket reservnummer du har. 

Beslut om att du inte är mottagen till en utbildning eller att du är mottagen i andra hand kan överklagas. Du som inte är mottagen till en utbildning i första hand eller mottagen alls får ett särskilt beslut om detta hemskickat i brevlådan och kan överklaga beslutet enligt vad som står i brevet. Ett beslut i fråga om antagning till utbildning kan inte överklagas. Mottagen till utbildning är inte detsamma som att vara antagen.

Om det program som du har sökt till inte startar så ska skolan meddela dig detta. Prata i första hand med din studie- och yrkesvägledare hur du kan gå vidare. 

I den preliminära antagningen i april får du som har gjort en ansökan till gymnasiet information om du preliminärt har tillräckliga betyg för antagning.

Att antagningen är preliminär betyder att den visar hur resultatet ser ut just då, men att det kan ändras till den slutliga antagningen i juli. Den preliminära antagningen utgår ifrån dina betyg från höstterminen i nian.

Det som visas när du som sökande loggar in på din sida är vad du har för betygspoäng och vad som preliminärt hade krävts för antagning. Du blir inte antagen till något program i den preliminära antagningen men du kan jämföra dina betyg med lägsta antagningsgränsen och då räkna ut om du preliminärt skulle ha haft möjlighet att bli antagen.

Om du har tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga betyg vid slutantagningen. Den slutgiltiga antagningen görs på slutbetygen från grundskolan och det är vanligt att antagningsgränserna höjs från den preliminära antagningen till slutantagningen.

Om du söker till gymnasiet på fri kvot (t.ex. utländska betyg) så får du ingen information om antagning vid den preliminära antagningen. Antagning inom fri kvot görs först till slutantagningen.

Elever som söker till utbildningar med särskilt antagningsförfarande ingår inte i den preliminära antagningen:

• Introduktionsprogram som utformas för enskild elev
• Sökande med utländska betyg
• Sökande med särskilda omständigheter (så kallad Fri kvot)
• Vissa International Baccalaureate, IB
• Anpassad gymnasieskola

(preliminär = inte slutgiltig)

Först och främst måste du vara behörig till det program du sökt. För mer information om vilken behörighet som krävs till de olika programmen, se vår information om behörighet och meritvärde. 

Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng som avgör om du antas. Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan.

För vissa utbildningar, till exempel estetiska program och International Baccalaureate kan man även få poäng om man gör ett färdighetsprov. Den provpoäng du får läggs då ihop med din betygspoäng och det är den sammanlagda poängen som avgör om du kommer in.

Om du söker en kommunal utbildning utanför din hemkommun eller samverkansområdet (för information om vilka kommuner som har samverkansavtal se samverkansavtal) så blir du antagen bara om det finns platser över efter kommunens/samverkansområdets egna elever antagits.

Du hittar uppgifter om antagningspoäng,  antal reserver och eventuella lediga platser vid respektive skola och utbildning i slutantagningen under rubriken Statistik i menyn.

Det reservnummer du får vid slutantagningen kan komma att ändras. Exempelvis kan det inkomma korrigeringar av betyg som gör att någon som tidigare hade ett lägre reservnummer nu får ett bättre reservplatsnummer.

Betyg från lovskola kan inkomma så att en elev som tidigare varit obehörig nu är behörig och då har högre meritvärde än dig.

En sökande som folkbokförts i Stockholms län men som tidigare bodde utanför samverkansområdet kan hamna före dig på reservlistan om den personen har högre betygspoäng.

Det kan också vara så att färdighetsprov som tidigare inte rapporterats till Gymnasieantagningen inkommer.

De förändringar som eventuellt sker är rättelser av sådant som tidigare inte varit rätt.

Du kan bara bli antagen till en utbildning! 

Val som ligger under det val som du har blivit antagit till, stryks automatiskt vid antagningen och du kan inte antas till dem.  

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Du blir antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till val 1. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och välja mellan val nr 2 eller 3. 

I första hand ska du kontakta din hemkommuns jourhavande studie- och yrkesvägledare eller KAA-ansvarig (dvs den som har det Kommunala Aktivitets Ansvaret. Om din hemkommun inte har en sådan person tillgänglig ska du kontakta Gymnasieantagningen.

För att öka dina möjligheter att antas till en gymnasieplats vid slutantagningen ska du innan ansökningsperioden stänger tänka på detta:
• Att du har tillräckligt många val i din ansökan.
• Att du är behörig till dina val.
• Att dina val ligger i rätt ordning (den utbildning du helst vill gå på ska ligga först, och sedan i fallande ordning).
• Att du har garderat dig med ett eller flera säkerhetsval sist i ansökan. Ditt meritvärde ska ligga en bra bit över ditt sistahandsval.
• Riskerar du att bli obehörig till nationella program, ska du lägga till val till introduktionsprogram sist i ansökan
• Om det finns möjlighet att du blir behörig till nationella program även fast du inte är det nu, ska du ha val till både nationella program och introduktionsprogram.

Antagningsgränsen är det meritvärde den sist antagna eleven på utbildningen har. Det är alltså inget som skolorna själva bestämmer utan beror på de antagna elevernas merit. Det innebär att gränsen kan förändras från år till år men genom att kolla på statistiken från året innan går det att få en riktlinje för vilken merit som kan behövas för att komma in på utbildningen.

Du behöver varken bekräfta, öppna eller stänga din ansökan eller skicka in den till Gymnasieantagningen. Din ansökan sparas hela tiden automatiskt i Indra. Det är som din ansökan ser ut i menyn Mitt gymnasieaval i fliken Nuläge som gäller.

Det kan bero på att du inkommit med en sen komplettering eller att du är sökande från ett annat län och har val till en kommunal skola i Storsthlm.

Om det är aktuellt att byta skola efter att skolan startat får du ta direktkontakt med skolorna. Det är gymnasieskolorna själva som sköter reservantagningen efter skolstart. Ofta är det studie- och yrkesvägledarna som håller i reservantagningen. Du måste kunna visa upp ditt slutbetyg från grundskolan för att kunna visa att du är behörig till utbildningen.

Vi på Gymnasieantagningen sköter antagningen till gymnasieskolans år 1. Vill du börja år 2 eller 3 på en gymnasieskola ska du kontakta den skolan direkt.

I den preliminära antagningen (som görs i april) så är det dina höstterminsbetyg som används för att visa på hur du ligger till preliminärt på de utbildningar du sökt till. Du kan då se om du ligger under eller över den beräknade lägsta antagningsgränsen för programmet när du loggar in på din sida.

Tänk på att antagningsgränserna till många program höjs till den slutliga antagningen. Bara för att du hade tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder inte det att dina betyg kommer att räcka till antagning i slutantagningen.

Den slutliga antagningen som görs i slutet på juni/början av juli baseras på dina slutbetyg från grundskolan.

För att beräkna ditt meritvärde summerar du värdet av de 16 bästa ämnesbetygen plus moderna språk som språkval om du har läst det. Det maximala meritvärdet blir då 340 poäng. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

Betygsvärden:

A = 20
B = 17,5
C = 15
D = 12,5
E = 10
F = 0 (det vill säga inte godkänt)

Räkna ut ditt meritvärde på Skolverkets webbplats

Om något av dina betyg är felaktigt, kontakta din skola och be dem skicka rätt betyg till oss på Gymnasieantagningen.

Om du ska söka till gymnasiet med utländska betyg så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". Då bedöms dina insända meriter i sin helhet av sökt huvudman, som fattar beslut om behörighet och antagning.

Om du har utländska betyg ska du skicka betygen till Gymnasieantagningen via mejl. Gymnasieantagningen ser sedan till att betygen blir uppladdade på ansökningswebben.

Viktigt att komma ihåg för dig med utländska betyg:

• Du ansvarar för att se till att dina utländska betyg finns uppladdade i systemet så att huvudmannen för utbildningen du söker kan ta del av dem.
• Om betygen är utfärdade på annat språk än svenska, norska, danska, finska, isländska eller engelska, så måste du bifoga en översättning gjord av en opartisk översättare.

Även om du inte har svenska grundskolebetyg, så behöver du fortfarande uppvisa:

• Du måste uppfylla behörigheten för det program du vill söka till för att kunna bli antagen. Exempelvis måste du ha slutbetyg i svenska eller svenska som andraspråk enligt svensk läroplan för alla program utom International Baccalaureate och vissa introduktionsprogram.
• När du söker med utländska betyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen i juni/juli.

Saknar du behörighet kan du gå på ett introduktionsprogram för att läsa upp din behörighet.

Vid ansökan: I din ansökan ska du söka de nationella program du är intresserad av ifall att du skulle bli behörig i slutbetyget. Lägg därefter till introduktionsprogram i din ansökan.

Prata med din studie- och yrkesvägledare för information och hjälp om du inte är behörig!

Behörigheten är olika beroende på vilket program du söker.

För att vara behörig till de 12 yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i:

• svenska/svenska som andraspråk
• engelska
• matematik
• plus godkänt betyg i 5 ytterligare ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. Dessa 5 ämnen kan vara vilka som helst.

För att vara behörig till de 6 högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt betyg i:

• svenska/svenska som andraspråk
• engelska
• matematik
• plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga 12 ämnen totalt.

För Ekonomi (EK), Humanistiska (HU) och Samhällsvetenskapliga programmet (SA) ska 4 av de 9 godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religion.

För Naturvetenskapliga (NA) och Teknikprogrammet (TE) ska 3 av de 9 godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För Estetiska programmet (ES) gäller godkänt betyg i vilka 9 ämnen som helst.

Ansökningswebbens visning av behörighet utgår från betyg enligt svensk läroplan. Även om du har skickat in dina utländska betyg, så kan inte systemet känna av om du är behörig eller inte. Därför gäller inte behörighetsvisningen för dig som söker med utländska betyg.

Du kommer i stället att få ett meddelande när sökt huvudman (med huvudman menar vi rektor på fristående skola och beslutsfattare på utbildningsförvaltning i kommun där kommunal skola ligger) har gjort sin bedömning av om du är behörig eller inte till sökt program. I meddelandet får du också information om hur du gör om du vill överklaga beslutet.

Gymnasieprogram med specialpedagogisk verksamhet vänder sig till dig som behöver särskilt stöd för att lyckas med gymnasiestudierna.

Specialpedagogiskt stöd betyder att du får extra hjälp i undervisningen.

För att du ska få gå på ett gymnasieprogram med specialpedagogisk verksamhet behöver din skola lämna information att du behöver extra stöd. Prata med din studie- och yrkesvägledare för mer information.

Vissa utbildningar i gymnasieskolan utformas för enskild elev. Det innebär att du läser enligt en individuellt utformad studieplan.

Det innebär också att antagning inte sker baserat på ditt meritvärde, utan det är alltid huvudmannen för utbildningen som fattar beslut om antagning.

Introduktionsprogrammen riktar sig till dig som inte är behörig till  nationellt program.

Det finns fyra introduktionsprogram:

• Programinriktat val
• Yrkesintroduktion
• Individuellt alternativ
• Språkintroduktion

För att vara behörig till programinriktat val behöver du ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen eller ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst tre andra ämnen.

För de tre övriga introduktionsprogrammen finns inga behörighetskrav. För att läsa mer om de olika introduktionsprogrammen se introduktionsprogram.

Kontakta din studie- och yrkesvägledare för att få mer information.

Gymnasieskolan är frivillig men har du väl börjat på gymnasiet är det heltidsstudier som gäller.

Skillnaden ligger i huvudmannaskapet (ägare) och hur sökande mottas till utbildningarna. En kommunal skola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige och drivs av en kommun eller en region. Fristående skolor (friskolor) har en annan huvudman (ägare) än kommunen eller regionen.

En kommunal gymnasieskola tar först emot sökande från egna hemkommunen och från de kommuner man har samverkansavtal med.

Till fristående gymnasieskolor söker alla på samma villkor, oavsett var man bor. Läs här om samverkansavtal i Stockholmsregionen.

Alla fristående gymnasieskolor i Sverige är fria att söka till och alla sökande prövas på lika villkor, oavsett var du är folkbokförd.

Gymnasieskolan är avgiftsfri men en gymnasieskola kan besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för det program och skola du söker.

Notera att vissa International Baccalaureate-skolor (IB-skolor) tar ut en avgift. Undersök vad som gäller på den IB-skola dit du söker.

Den myndighet som beslutar om ekonomiskt studiestöd för ungdomar på gymnasiet är Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Om du har frågor om studiestöd bör du därför kontakta dem. 

Huvudman för en utbildning kan vara en kommun, en region eller en fristående gymnasieskola.

Om beslut ska fattas av en huvudman är det rektor på en fristående gymnasieskola och en utsedd person i kommunen för kommunal skola som är beslutsfattare.

Du som har en ungdom i din närhet som ska söka till gymnasiet har en mycket viktig roll i att stötta hen i gymnasievalet. Det är viktigt att veta att den gymnasiesökande ungdomen har talerätt i gymnasievalet och ska själv ansvara för sin gymnasieansökan (se Skollagen 29 kap §12). Det gäller även fast den sökande är under 18 år. Läs gärna vår Checklista inför valet där vi har sammanställt några frågor som den sökande bör tänka på innan hen gör sitt gymnasieval, och som ni kan diskutera.  

På följande länk har Skolverket samlat information för gymnasiesökande: Gymnasievalet - Utbildningsguiden (skolverket.se) Här finns bland annat: 

• Information om gymnasieprogrammens innehåll och vad de leder till, 
• Filmer om hur en kan tänka inför gymnasievalet,  
• Korta filmer om de olika programmen,  
• Tips på frågor man kan diskutera hemma.  

Det är viktigt att börja prata om gymnasievalet i god tid, så att ungdomen får chansen att göra ett välinformerat val. Många skolor erbjuder Öppet hus och detta är ett bra sätt att få en känsla för skolor och utbildningar. Läs mer på skolornas hemsidor.  

Vänta inte till sista dagen med gymnasievalet!

Av 29 kap. 12 § skollagen framgår att den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.  

Det innebär att den sökande själv ska göra sitt gymnasieval, och att det är den sökande själv som bestämmer vart hen vill gå gymnasiet. För att se hur du som vårdnadshavare kan hjälpa ditt barn att göra ett välinformerat gymnasieval och stötta hen, se frågan ”Hur kan du som vuxen vara ett stöd i gymnasievalet?”

När gymnasievalet är genomfört och ansökningswebben är stängd är det inte ovanligt att ungdomar blir osäkra på om de har gjort rätt val. Om den sökande uttrycker oro eller tveksamhet inför valet som hen gjort är det viktigt att finnas till hands och diskutera igenom valet och påminna om vad som låg till grund för den ansökan som den sökande har gjort. Att bekräfta, finnas till, och lyssna, kan många gånger räcka för att stilla oron.