Inloggning

Innan ansökningen öppnar får du ett lösenordsbrev hemskickat till dig. Följ instruktionerna i brevet för att logga in första gången. 

Du hittar mer information på sidan Söka till gymnasiet.

Om du glömt ditt lösenord:  

Gå till ansökningswebben och klicka på "Logga in" och sedan på "Glömt lösenord" så får du ett meddelande till din e-post.

Om du inte får något meddelande, och du kontrollerat att det inte hamnat i skräpkorgen, kontakta din studie- och yrkesvägledare.

Om du har fått ett lösenordsbrev, men ännu inte loggat in, kan du fråga din studie- och yrkesvägledare vad du har för lösenord. Om du inte har något lösenord sedan tidigare, kontakta oss. Obs! Tänk på att du alltid måste ange ditt personnummer eller TF-nr när du kontaktar oss, för att vi ska kunna hitta din ansökan i systemet.

Ansökan till gymnasiet ska alltid göras via hemkommunen. Om du går i skola i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun men är folkbokförd på annan ort, ska du vända dig till antagningskansliet i din hemkommun för att få inloggningsuppgifter. Tänk på att även skicka kopia på hösttermins- och slutbetyg till antagningskansliet i din hemkommun.

Om du är folkbokförd i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun och går i skola på annan ort, ska du kontakta oss för att få inloggningsuppgifter till ansökningswebben. Vi vill också att du skickar kopia på hösttermins- och slutbetyg till oss. Ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på din skola för mer information.

När du loggar in i Indra finns alternativet "Glömt ditt lösenord?". Klicka på länken så får du fylla i ditt personnummer och klicka på "Skicka". Ett nytt lösenord skickas då till den e- postadress som finns registrerad i Indra. 

Ansökan

För att göra en ansökan loggar du in på ansökningswebben. Du letar sedan fram den utbildning du vill söka till och klickar på Visa mer och sedan på Lägg till. Då hamnar utbildningen du valt under Mitt gymnasieval. Där kan du sedan rangordna dina val.

Du kan lägga till, flytta och ta bort utbildningar under hela ansökningsperioden. Tänk på att vara noga med att du har lagt till de utbildningar du vill söka till och att de ligger i den ordning du helst vill komma in på när ansökningsperioden stänger i februari respektive maj.

Du får göra max 30 val. Det är viktigt att du inte anger för få alternativ utan garderar dig så att du har större möjlighet att tas in till någon utbildning. En bra tumregel är att det sista valet du har i din ansökan ska vara ett säkerhetsval där du har goda marginaler att komma in. Ta hjälp av den senaste preliminära antagningsstatistiken och räkna med att den höjs till den slutliga antagningen eftersom de flesta elever höjer sig på vårterminen i årskurs 9. Här kommer du till antagningsstatistiken.

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan. Du kan göra ändringar i din ansökan fram till och med sista ansökningsdatum.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Vid slutantagningen blir du antagen till val nummer 1 i din ansökan. Val nummer 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande.

 

I mitten av april kan du som gjort en ansökan till gymnasiet ta del av den preliminära antagningsstatistiken och då jämföra dina betyg med de preliminära antagningsgränserna. Därefter öppnar omvalsperioden.

Under omvalsperioden kan du lägga till val, ta bort val eller ändra i rangordningen av dina val. Du kan med andra ord göra en helt ny ansökan om du vill. Det viktiga är att du gör din ansökan senast sista dag för omval. Detta datum brukar vara i mitten av maj. Gör du ändringar under omvalsperioden hamnar du inte i sämre läge jämfört med de som sökt i första ansökningsperioden.

Tänk på att göra tillräckligt många val. Har du gjort få val kan det vara bra att lägga till något eller några val för att inte riskera att stå helt utan plats.

Tänk också på att bara för att du har tillräckliga poäng vid den preliminära antagningen till program du har sökt så betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga poäng för antagning vid slutantagningen. Antagningsgränserna vid slutantagningen höjs ofta från den preliminära antagningen.

Gör du inga ändringar i din ansökan under omvalsperioden så är det den ansökan du gjort i första ansökningsperioden som gäller.

Vilka ingår inte i den preliminära antagningen?

Elever som söker till utbildningar med särskilt antagningsförfarande ingår inte i den preliminära antagningen:

• Introduktionsprogram som utformas för enskild elev
• Sökande med utländska betyg
• Sökande med särskilda omständigheter (så kallad Fri kvot)
• Vissa International Baccalaureate, IB
• Gymnasiesärskolan.

Du kommer att få information gällande provet strax efter att ansökningsperioden har stängt.

Information om kallelse som skolan lagt in hittar du under Mina meddelanden i inloggat läge på ansökningswebben. Meddelandet skickas även till din registrerade mejladress.

Om du saknar kallelse eller har frågor gällande färdighetsprovet vänder du dig i första hand direkt till sökt skola.

Du kan även mejla din fråga till oss på gymnasieantagningen@storsthlm.se

Du får söka till och med det år du fyller 19 år under förutsättning att du inte redan genomfört ett gymnasieprogram.

Om du är asylsökande gäller att du inte ska ha fyllt 18 år vid terminsstart.

Om du inte bor i Sverige när du söker till gymnasiet, så är det olika omständigheter som styr dina möjligheter att bli antagen till en utbildning. Den svenska folkbokföringen är av stor vikt vid ansökan till gymnasiet.

Läs här om vad som gäller för dig som inte är folkbokförd i Sverige.

Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan mejla till oss på Gymnasieantagningen inför ansökningsperioden för att få ett lösenord. Skriv namn, personnummer och en e-postadress som du ska ha under hela ansökningsperioden, när du kontaktar oss.

Om du behöver vägledning i ditt gymnasieval kontaktar du det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) i den kommun där du är folkbokförd. Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Vill du söka till år 2 eller 3 vänder du dig till aktuell gymnasieskola direkt.

Inom Storsthlm:

För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det fritt fram att söka nationella program på gymnasieskola i alla dessa kommuner i och med att alla kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun har bildat ett samverkansområde och skrivit samverkansavtal om samtliga nationella program vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner.

Du har alltså samma chans att komma in på en skola i Stockholms innerstad om du bor till exempel i Sollentuna som om du bor i Stockholms innerstad. Det här gäller alla nationella program. För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det möjligt att på lika villkor söka, bli mottagen och antagen till alla nationella program i hela detta samverkansområde.

Gymnasiesärskolans program ingår inte i samverkansavtalet.

Ett antal kommuner i Stockholms län har tecknat samverkansavtal om Programinriktat val och vissa Yrkesintroduktionsprogram vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner.

Utanför Storsthlm:

Huvudregeln är att du som sökande till en kommun där din hemkommun inte har samverkan blir förstahandsmottagen om det nationella programmet eller den nationella inriktningen inte finns i din hemkommun eller i samverkan med din hemkommun.

Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats. Undantag för detta är:

  • Friskolor tar in sökanden på samma villkor oavsett i vilken kommun de är folkbokförda.
  • Riksrekryterande utbildningar utbildningar är utbildningar som Skolverket bedömts ska kunna sökas i hela landet och sökande antas på samma villkor.
  • Om det finns särskilda sociala eller medicinska skäl för förstahandsmottagande. Kontakta din studievägledare om du vill hävda sådana skäl.

Samverkansavtal för nationella program och introduktionsprogram.

Av 29 kap. 12 § skollagen framgår att den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder. Enkelt uttryckt är det du själv som bestämmer vilket program och skola du ska söka.

Under hösten har inte alla gymnasieskolor ännu publicerat sina utbildningar i Indra och då syns de heller inte på ansökningswebben. Observera också att utbildningsutbudet kan komma att justeras under november-december men ska vara fullständigt uppdaterat i god tid till elevinloggningen öppnar i januari.

Om du efter att ansökan har stängt i maj inte har gjort något gymnasieval, måste du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att göra en sen ansökan. 

Eftersom ansökan då blir sen, kan du bara antas om det blir lediga platser. Du hamnar sist i kön även om du har högre meritvärde än sökande som gjort sin ansökan i tid.  

Efter att ansökan har stängt i maj är möjligheterna att ändra i ansökan mycket begränsade. Kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för information.  

Om du efter slutantagningen vill ställa dig i kö utifall det blir lediga platser på en utbildning ska du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att komplettera din ansökan.  

Om du efter slutantagningen vill ställa dig i reservkö till en utbildning ska du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att komplettera din ansökan. Du hamnar sist i kön till den utbildningen även om du har högre meritvärde än sökande som gjort sin ansökan i tid. Du kan bara antas om det blir lediga platser på utbildningen.  

Du använder funktion "Stäng ansökan för ändringar" efter att du är klar med din ansökan. Du kan stänga och öppna ansökan under hela perioden som ansökningswebben är öppen. Det är en trygghet för dig att veta att när du stänger ansökan så är du klar med din ansökan.

Antagning

Ditt slutgiltiga antagningsbesked kan du se i början av juli när du loggar in på ansökningswebben.

  • Om du kommit in på ditt förstahandsval behöver du inte svara alls och underliggande val stryks.

  • Om du står som reserv och inte svarar alls på ditt antagningsbesked förutsätter vi att du fortfarande vill vara reserv till dina högrehandsval. Då kan du bli antagen till något av dina högrehandsval vid reservantagningarna (om det blir lediga platser).

  • Vill du inte vill stå kvar som reserv på något av de val som är ovanför det valet som du kommit in på? Då måste du svara på ditt antagningsbesked att du inte vill stå kvar som reserv på högrehands val.

 

Om flera har samma meritvärde vid urvalet till ett visst program händer det ibland att inte alla med samma meritvärde kan antas. Då tillämpas en rangordning utifrån vissa specifika kriterier.

Det finns tre olika rangordningskriterier. Gymnasieskolorna väljer själva vilket av dessa kriterier som ska gälla på sina olika studievägar. De tre olika rangordningskriterierna är: valrang och slump Ma + No, valrang och slump Eng + Sv/Sva + So, valrang och slump.

Nej, du kan bara bli antagen till en utbildning. Den högst prioriterade utbildningen som du har tillräckligt meritvärde för blir du antagen till. De utbildningar som ligger under denna i ansökan försvinner därmed från din ansökan. Om du är antagen till lägre rangordnad utbildning i din ansökan och inte vill stå kvar som reserv till högre val måste du tacka nej till att stå kvar som reserv under Mitt gymnasieval.

I augusti görs två reservantagningar till gymnasiet. Under reservantagningen arbetar Gymnasieantagningen med att fylla skolornas lediga platser med sökande som står i kö. Om du är reserv har du också fått ett reservnummer.

Om du tas in på en reservplats förlorar du den plats som du tidigare var antagen på och det är därför viktigt att du inte glömmer att avstå reservplatser som du inte längre är intresserad av. Detta gäller under hela reservantagningen.

Du måste själv ha koll på dina reservplatser och se om du får förändrad reservplats genom att logga in på ansökningswebben. Du kan flyttas både upp och ner i reservkön beroende på om Gymnasieantagningen får in felaktigheter som måste rättas.

Från mitten av augusti tar skolorna själva över den fortsatta reservantagningen, då ska du kontakta dem direkt för att höra hur du ligger till på reservlistan eller om du vill ställa dig i kö till en utbildning hos dem. När skolorna tar över reservantagningen får de en lista på de reserver som finns. Skolorna ska följa turordningen på listan. Tänk på att det är viktigt att skolan har kontaktuppgifter till dig. Om du inte har angett mobilnummer på ansökningssidan behöver du meddela skolan hur de kan kontakta dig eller ange mobilnumret i dina kontaktuppgifter på ansökningswebben.

Reservplaceringen visas under Mitt gymnasieval. Om du står som reserv framgår det på ansökansraden vilket reservnummer du har. 

Beslut om att du inte är mottagen till en utbildning eller att du är mottagen i andra hand kan överklagas. Du som inte är mottagen till en utbildning i första hand eller mottagen alls får ett särskilt beslut om detta hemskickat i brevlådan och kan överklaga beslutet enligt vad som står i brevet. Beslut om antagning kan inte överklagas. Ett beslut i fråga om antagning till utbildning kan inte överklagas. Mottagen till utbildning är inte detsamma som att vara antagen.

Om det program som du har sökt till inte startar så ska skolan meddela dig detta och du har då rätt att ersätta det val som inte startar med en annan utbildning. Innan sista ansökningsdag ska du själv göra ändring i din ansökan om du fått meddelande om att en utbildning du sökt inte startar.  

Efter sista ansökningsdag i maj kan du som fått meddelande om att en utbildning inte startar kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att få hjälp med att justera i din ansökan. 

I den preliminära antagningen i april får du som har gjort en ansökan till gymnasiet information om du preliminärt har tillräckliga betyg för antagning.

Det som visas när du som sökande loggar in på din sida är vad du har för betygspoäng och vad som preliminärt hade krävts för antagning. Du blir inte antagen till något program i den preliminära antagningen men du kan jämföra dina betyg med lägsta antagningsgränsen och då räkna ut om du preliminärt skulle ha haft möjlighet att bli antagen.

Om du har tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga betyg vid slutantagningen. Den slutgiltiga antagningen görs på slutbetygen från grundskolan och det är vanligt att antagningsgränserna höjs från den preliminära antagningen till slutantagningen.

Om du söker till gymnasiet på fri kvot (t.ex. utländska betyg) så får du ingen information om antagning vid den preliminära antagningen. Antagning inom fri kvot görs först till slutantagningen.

Elever som söker till utbildningar med särskilt antagningsförfarande ingår inte i den preliminära antagningen:

• Introduktionsprogram som utformas för enskild elev
• Sökande med utländska betyg
• Sökande med särskilda omständigheter (så kallad Fri kvot)
• Vissa International Baccalaureate, IB
• Gymnasiesärskolan.

(preliminär = inte slutgiltig)

Först och främst måste du vara behörig till det program du sökt. För mer information om vilken behörighet som krävs till de olika programmen, se vår information om behörighet och meritvärde

Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng som avgör om du antas. Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan.

För vissa utbildningar, till exempel estetiska program och International Baccalaureate kan man även få poäng om man gör ett färdighetsprov. Den provpoäng du får läggs då ihop med din betygspoäng och det är den sammanlagda poängen som avgör om du kommer in.

Om du söker en kommunal utbildning utanför din hemkommun eller samverkansområdet (för information om vilka kommuner som har samverkansavtal se samverkansavtal) så är det vanligaste att du blir antagen om det finns platser över när kommunens/samverkansområdets egna elever antagits.

Du hittar uppgifter om antagningspoäng,  antal reserver och eventuella lediga platser vid respektive skola och utbildning i slutantagningen under rubriken Statistik i menyn.

Det reservnummer du får vid slutantagningen kan komma att ändras. Exempelvis kan det inkomma korrigeringar av betyg som gör att någon som tidigare hade ett lägre reservnummer nu får ett bättre reservplatsnummer.

Sommarbetyg kan inkomma så att en elev som tidigare varit obehörig nu är behörig och då har högre meritvärde än dig.

En sökande som folkbokförts i Stockholms län men som tidigare bodde utanför samverkansområdet kan hamna före dig på reservlistan om den personen har högre betygspoäng.

Det kan också vara så att färdighetsprov som tidigare inte rapporterats till Gymnasieantagningen inkommer.

De förändringar som eventuellt sker är rättelser av sådant som tidigare inte varit rätt.

Du kan bara bli antagen till en utbildning! 

Val som ligger under det val som du har blivit antagit till, stryks automatiskt vid antagningen och du kan inte antas till dem.  

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Du blir antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till val 1. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och välja mellan val nr 2 eller 3. 

Om du efter slutantagningen inte har fått en plats på gymnasiet, ska du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Gymnasieantagningen för att få hjälp att ställa dig i kö till de lediga gymnasieplatser som finns.

För att öka dina möjligheter att antas till en gymnasieplats vid slutantagningen ska du innan ansökningsperioden stänger tänka på detta:
• Att du har tillräckligt många val i din ansökan.
• Att du är behörig till dina val.
• Att dina val ligger i rätt ordning (den utbildning du helst vill gå på ska ligga först, och sedan i fallande ordning).
• Att du har garderat dig med ett eller flera säkerhetsval sist i ansökan. Ditt meritvärde ska ligga en bra bit över ditt sistahandsval.
• Riskerar du att bli obehörig till nationella program, ska du lägga till val till introduktionsprogram sist i ansökan
• Om det finns möjlighet att du blir behörig till nationella program även fast du inte är det nu, ska du ha val till både nationella program och introduktionsprogram.

Antagningsgränsen är det meritvärde den sist antagna eleven på utbildningen har. Det är alltså inget som skolorna själva bestämmer utan beror på de antagna elevernas merit. Det innebär att gränsen kan förändras från år till år men genom att kolla på statistiken från året innan går det att få en riktlinje för vilken merit som kan behövas för att komma in på utbildningen.

Byta skola

Om det är aktuellt att byta skola efter att skolan startat får du ta direktkontakt med skolorna. Det är gymnasieskolorna själva som sköter reservantagningen efter skolstart. Ofta är det studie- och yrkesvägledarna som håller i reservantagningen. Du måste kunna visa upp ditt slutbetyg från grundskolan för att kunna visa att du är behörig till utbildningen.

Vi på Gymnasieantagningen sköter antagningen till gymnasieskolans år 1. Vill du börja år 2 eller 3 på en gymnasieskola ska du kontakta den skolan direkt.

Betyg och behörigheter

I den preliminära antagningen (som görs i april) så är det dina höstterminsbetyg som används för att visa på hur du ligger till preliminärt på de utbildningar du sökt till. Du kan då se om du ligger under eller över den beräknade lägsta antagningsgränsen för programmet när du loggar in på din sida.

Tänk på att antagningsgränserna till många program höjs till den slutliga antagningen. Bara för att du hade tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder inte det att dina betyg kommer att räcka till antagning i slutantagningen.

Den slutliga antagningen som görs i slutet på juni/början av juli baseras på dina slutbetyg från grundskolan.

För att beräkna ditt meritvärde summerar du värdet av de 16 bästa ämnesbetygen plus moderna språk som språkval om du har läst det. Det maximala meritvärdet blir då 340 poäng. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

Betygsvärden:

A = 20
B = 17,5
C = 15
D = 12,5
E = 10
F = 0 (det vill säga inte godkänt)

Räkna ut ditt meritvärde på Skolverkets webbplats

Om något av dina betyg är felaktigt, kontakta din skola och be dem skicka rätt betyg till oss på Gymnasieantagningen.

Om du ska söka till gymnasiet med utländska betyg så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". Då bedöms dina insända meriter i sin helhet av sökt huvudman, som fattar beslut om behörighet och antagning.

Om du har utländska betyg ska du skicka betygen till Gymnasieantagningen via mejl. Gymnasieantagningen ser sedan till att betygen blir uppladdade i Indra.

Viktigt att komma ihåg för dig med utländska betyg:

  • Du ansvarar för att se till att dina utländska betyg finns uppladdade i systemet så att huvudmannen för utbildningen du söker kan ta del av dem.
  • Om betygen är utfärdade på annat språk än svenska, norska, danska, finska, isländska eller engelska, så måste du bifoga en översättning gjord av en opartisk översättare.

Även om du inte har svenska grundskolebetyg, så behöver du fortfarande uppvisa:

  • Du måste uppfylla behörigheten för det program du vill söka till för att kunna bli antagen. Exempelvis måste du ha slutbetyg i svenska eller svenska som andraspråk enligt svensk läroplan för alla program utom International Baccalaureate och vissa introduktionsprogram.
  • När du söker med utländska betyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen i juni/juli.

Saknar du behörighet kan du gå på ett introduktionsprogram för att läsa upp din behörighet.

Vid ansökan: I din ansökan ska du söka de nationella program du är intresserad av ifall att du skulle bli behörig i slutbetyget. Lägg därefter till introduktionsprogram i din ansökan.

Prata med din studie- och yrkesvägledare för information och hjälp om du inte är behörig!

Behörigheten är olika beroende på vilket program du söker.

För att vara behörig till de 12 yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i:

  • svenska/svenska som andraspråk
  • engelska
  • matematik
  • plus godkänt betyg i 5 ytterligare ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. Dessa 5 ämnen kan vara vilka som helst.


För att vara behörig till de 6 högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt betyg i:

  • svenska/svenska som andraspråk
  • engelska
  • matematik
  • plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga 12 ämnen totalt.

För Ekonomi (EK), Humanistiska (HU) och Samhällsvetenskapliga programmet (SA) ska 4 av de 9 godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religion.

För Naturvetenskapliga (NA) och Teknikprogrammet (TE) ska 3 av de 9 godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För Estetiska programmet (ES) gäller godkänt betyg i vilka 9 ämnen som helst.

Behov av extra stöd

Gymnasieprogram med specialpedagogisk verksamhet vänder sig till dig som behöver särskilt stöd för att lyckas med gymnasiestudierna.

Specialpedagogiskt stöd betyder att du får extra hjälp i undervisningen som underlättar din inlärning.

För att du ska få gå på ett gymnasieprogram med specialpedagogisk verksamhet behöver din skola lämna information att du behöver extra stöd. Prata med din studie- och yrkesvägledare för mer information.

Vissa utbildningar i gymnasieskolan utformas för enskild elev. Det innebär att du läser enligt en individuellt utformad studieplan.

Det innebär också att antagning inte sker baserat på ditt meritvärde, utan det är alltid huvudmannen för utbildningen som fattar beslut om antagning.

Introduktionsprogrammen riktar sig främst till dig som inte är behörig eller som trots behörighet inte kommit in på något nationellt program.

Det finns fyra introduktionsprogram:

  • Programinriktat val
  • Yrkesintroduktion
  • Individuellt alternativ
  • Språkintroduktion

För att vara behörig till programinriktat val behöver du ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen eller ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst tre andra ämnen.

För de tre övriga introduktionsprogrammen finns inga behörighetskrav. För att läsa mer om de olika introduktionsprogrammen se introduktionsprogram

Om gymnasiet

Gymnasieskolan är frivillig men har du väl börjat på gymnasiet är det heltidsstudier som gäller.

Skillnaden ligger i huvudmannaskapet (ägare) och hur sökande mottas till utbildningarna. En kommunal skola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige och drivs av en kommun eller ett landsting. Fristående skolor (friskolor) har en annan huvudman (ägare) än kommunen eller regionen.

En kommunal gymnasieskola tar först emot sökande från egna hemkommunen och från de kommuner man har samverkansavtal med.

Till fristående gymnasieskolor söker alla på samma villkor, oavsett var man bor. Läs här om samverkansavtal i Stockholmsregionen.

Alla fristående gymnasieskolor i Sverige är fria att söka till och alla sökande prövas på lika villkor, oavsett var du är folkbokförd.

Gymnasieskolan är avgiftsfri men en gymnasieskola kan besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för det program och skola du söker.

Notera att vissa International Baccalaureate-skolor (IB-skolor) tar ut en avgift. Undersök vad som gäller på den IB-skola dit du söker.

Den myndighet som beslutar om ekonomiskt studiestöd för ungdomar på gymnasiet är Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Om du har frågor om studiestöd bör du därför kontakta dem. 

Huvudman för en utbildning kan vara en kommun, ett landsting eller en fristående gymnasieskola.


Om beslut ska fattas av en huvudman är det rektor på en fristående gymnasieskola och en utsedd person i kommunen för kommunal skola som är beslutsfattare.

Visa cookie-information