Behörighet och meritvärde

För att bli antagen till en utbildning måste du först och främst vara behörig, alltså ha godkända betyg i de ämnen som krävs för utbildningen. Alla behöriga elever i en kommun ska erbjudas en plats på ett nationellt program.

• Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng, så kallat meritvärde, som avgör om du blir antagen.
• Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan.
• För vissa utbildningar krävs ett färdighetsprov, som sedan slås ihop med betygspoängen och räknas in i ditt meritvärde. 

Grundläggande behörighet 

För att vara behörig till ett nationellt program krävs det att du har godkänt i:

• svenska eller svenska som andraspråk 
• engelska 
• matematik

För högskoleförberedande program krävs utöver detta godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga i 12 ämnen totalt.  

För behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet ska 4 av de 9 godkända ämnen vara geografi, historia, samhällskunskap och religion.  

För naturvetenskapliga- och teknikprogrammet ska 3 av de 9 ämnena vara biologi, fysik och kemi. 

För estetiska programmet gäller godkänt i vilka 9 ämnen som helst. 

För yrkesprogram krävs godkänt i ytterligare 5 ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. 

Särskild behörighet 

Utöver grundläggande behörighet, kan det också krävas ett godkänt färdighetsprov till spetsutbildningar och särskilda varianter. För särskilda varianter kan det finnas betygskrav i enskilda ämnen, exempelvis minst C i bild för att vara behörig till en särskild variant inom det estetiska området. Mer information om vilka behörigheter som gäller kan du hitta för respektive program och skola. 

Meritvärde

Det är ofta fler som söker till populära utbildningar än vad det finns platser. Då är det dina betyg som avgör om du får en plats. Varje betyg är värt ett visst antal poäng som räknas ihop till ditt meritvärde. De elever som har högst meritvärde blir erbjudna en plats först.

Om två sökande har samma meritvärde 

Om två sökande med samma meritvärde konkurrerar om den sista platsen på en utbildning, så kan det finnas olika kriterier som bestämmer vem som blir antagen. Det vanligaste är att valrangen avgör, alltså att en elev som har en utbildning som sitt första val går före en elev med samma meritvärde som har utbildningen som sitt andra val.  

Andra kriterier kan också förekomma, till exempel att betyg i ett visst ämne blir avgörandet. Vad som gäller beror på den utbildning som sökts. Vilka kriterier som gäller har beslutats av den som står för utbildningen, alltså kommunen eller den fristående skolan. 

Så beräknas ditt meritvärde 

Meritvärdet är summan av värdet för de 16 bästa ämnesbetygen, samt eventuellt betyg i ett modernt språk. Det är alltså som mest 17 betyg som kan räknas. 

Det innebär att den totala betygspoängen utgörs av betyget i språkval som ett 17:e betyg tillsammans med de 16 bästa betygen i övrigt. Betyget i språkval kan inte räknas två gånger. Det 17:e betyget kan inte vara betyg i ett extra språk inom elevens val eller betyg i modersmål.  

Maximal betygspoäng är 340 poäng för dig som läst och fått betyg i ett modernt språk som språkval och som har betyg i minst 17 ämnen. 

Betygsvärden: 

• A =20 
• B =17.5  
• C =15 
• D =12.5 
• E =10  
• F =0 (icke godkänt) 

Om du söker till estetiska program eller något annat program med färdighetsprov räknas eventuell uppnådd provpoäng med i meritvärdet. Meritvärden för denna typ av utbildningar kan därför vara betydligt högre än 340 poäng. Hur provpoängen räknas beror på vilken formel som används. Vilken formel som används varierar mellan olika utbildningar och bestäms av skolan. En vanlig formel är att provpoängen multipliceras med 16 och sedan räknas ihop med betygspoängen. 

Räkna ut ditt meritvärde på Skolverkets webbplats.

Ämnen, poäng och betyg

Inom gymnasieskolan finns 18 nationella gymnasieprogram, varav 6 är högskoleförberedande program och 12 är yrkesprogram. Programmen har samma struktur oavsett vilken skola du går i.

Gy25 gäller från 1 juli 2025. I stora drag innebär Gy25:

• Ämnen delas in i nivåer.
• Betyg sätts efter varje avslutad nivå. Nivåerna bygger på varandra och varje betyg ska återspegla elevens kunskaper i ämnet upp till den aktuella nivån.
• Varje nytt godkänt betyg (E, D, C, B eller A) på en nivå omfattar och ersätter elevens betyg på de lägre nivåerna i ämnet. Betyget F på en högre nivå innebär däremot inte att eleven får F på lägre redan godkända nivåer.
• Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser. Ett ämne kan ha en eller flera nivåer.
• I många ämnen kommer eleverna att kunna få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
• Ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras för att passa framtidens studier och yrkesliv.

Vill du läsa mer om Gy25? Skolverkets information hittar du här

Gymnasieprogrammens olika delar

Utbildningen på gymnasieskolans nationella program delas in i:

• gymnasiegemensamma ämnen
• programgemensamma ämnen
• inriktningar, programfördjupningar
• individuellt val
• gymnasiearbete (examensarbete).

Gymnasiegemensamma ämnen

De nationella programmen har en kärna av ämnen som alla läser. Det är de gymnasiegemensamma ämnena. 

De gymnasiegemensamma ämnena är:   

• engelska
• historia
• idrott och hälsa
• matematik
• naturkunskap
• religionskunskap
• samhällskunskap
• svenska/svenska som andraspråk.

Du läser olika mycket av de gymnasiegemensamma ämnena beroende på vilket program du går.

Programgemensamma ämnen

De programgemensamma ämnena är kurser som alla elever inom ett program läser. Dessa ämnen ger programmet sin karaktär. Ämnena är olika för olika nationella program.

Inriktningar

En inriktning är ett område som du kan fördjupa dig inom. På alla nationella program, utom försäljnings- och serviceprogrammet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet, finns det inriktningar. Tänk på att inriktningar bara startar om det finns tillräckligt många elever som vill läsa en inriktning.

Programfördjupningar

Programfördjupningar är ett sätt att fördjupa kunskaper inom de programgemensamma ämnena. Programfördjupningen ska ge utrymme för specialisering inom programmets karaktär. Här kompletterar och fördjupar du dina kunskaper. Vilka ämnen som finns att välja på skiljer sig mellan olika skolor. 

Individuellt val

Inom det individuella valet väljer du själv vilka ämnen du vill läsa. Fråga skolan vilka ämnen just de erbjuder. På yrkesprogrammen ska skolan erbjuda ämnen och nivåer som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Estetiska ämnen och ämnen i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på alla program.

Gymnasiearbete

I utbildningen på alla program ingår ett gymnasiearbete, som sammanfattar utbildningen på programmet. Gymnasiearbetet måste vara godkänt för att du ska få examen. Det är med gymnasiearbetet som du som elev knyter ihop dina studier på programmet och visar att du är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier.

Ämnen

Ämnena på gymnasieskolan är indelade i nivåer som bygger på varandra. Du läser en eller flera nivåer inom de olika ämnen som ingår i programmen. De flesta nivåerna omfattar 100 poäng. Det finns även nivåer som är på 50, 150 och 200 poäng.

Ett nationellt program motsvarar 2 500 - 2 800 poäng beroende på vilket program det gäller.

Grundläggande och särskild behörighet till högskolan

Tänker du läsa vidare på högskolan efter gymnasiet behöver du planera så att du får behörighet till den högskoleutbildning du är intresserad av. Alla högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet till högskolan, men för att nå särskild behörighet till vissa utbildningar kan du behöva fördjupa dig inom vissa ämnen.

Grundläggande behörighet efter yrkesprogram

För att få grundläggande behörighet till högskolan behöver du:

• en yrkesexamen
• godkänt betyg (lägst E) i ämnet svenska, nivå 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk, nivå 2 och 3 och i engelska, nivå 2.

Prata med en studie- och yrkesvägledare om vilka möjligheter som finns för dig.

Betygsgrupper i urvalet till högskolan

När du söker till högskolan görs ett urval genom betyg. Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på den utbildning du helst vill gå.

Det finns två betygsgrupper i urvalet till högskolan. Ena gruppen är för dig som söker direkt med dina gymnasiebetyg. Du söker med ditt slutbetyg, som räknas om till ett meritvärde plus eventuella extra meritpoäng. Den andra gruppen är för dig som måste komplettera eller läsa upp dina gymnasiebetyg. Tänk på att platserna till högskolan är betydligt färre för dem i kompletteringsgruppen jämfört med platserna för dem i direktgruppen.

Du kan också konkurrera med den poäng du har fått om du har gjort högskoleprovet i urvalsgruppen för högskoleprovet.